Select Page

Koppling till LGR11

Läromedlets koppling till läroplanen LGR 11

Vid utvecklingen av undervisningsmaterialet har stor vikt lagts vid att innehållet ska vara i linje med läroplanen. Citaten nedan – hämtade ur i LGR 11, avsnitten Skolans värdegrund och uppdrag samt centralt innehåll och kunskapskrav för idrott i relevanta kursplaner för årskurs 7-9, ger exempel på hur läromedlet knyter an till olika prioriterade områden.

Värdegrund och uppdrag:

       Värdegrund: ”… utveckla elevernas förmåga att ta personligt ansvar.”

I detta läromedel om friluftsliv i fjällen tränas förmågan att ta personligt ansvar. Fjällen ställer särskilda krav på ansvarstagande och förberedelser oavsett om det gäller en vistelse under barmarksäsongen eller under vintern. Det som går att luta sig emot i vanliga fall är inte självklart i fjällen. Mobiltäckning saknas ofta och vädret kan slå om på några få minuter. Det ställer krav på genomtänkta förberedelser och eget ansvar för att klara sig. Dessa färdigheter tränas i konkreta och realistiska övningar som hjälper eleverna att växa och utveckla sin förmåga att ta eget ansvar vilket även innefattar att hjälpa sina kamrater – att utveckla sitt ledarskap.

      Skolans uppdrag: ”… stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva egna idéer och lösa problem.”

I detta läromedel om friluftsliv i fjällen tränas förmågan till kreativitet, nyfikenhet, självförtroende och problemlösningsförmåga. Det görs genom en kombination av läsmaterial och övningar. I läsmaterialet berörs en mängd olika aspekter av fjällen, från samerna, deras historia och kultur, till fjällens djurliv och fjällens alla aktiviteter för att stimulera nyfikenheten. Genom de olika övningarna tränas kreativitet och problemlösningsförmåga som ska stärka deras självförtroende.

      Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:

   o   ”kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,

   o   kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga (…)

   o   har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (…) kultur, språk, religion och historia.”

I detta läromedel om friluftsliv i fjällen ingår att eleverna själva ska söka information, samarbeta och lösa praktiska problem genom de olika övningarna där också förberedelser utgör en viktig del. Fjällen betraktas samtidigt från ett vidare perspektiv där lärare som så önskar kan välja att beröra frågor om exempelvis samernas historia, kultur, språk och religion.

Idrott och hälsa:

”Genom undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga” (…)

o   ”Att orientera i okända miljöer, med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering.”

Läromedlet tränar elevernas förmåga att orientera i okända miljöer, med hjälp av kartor och andra hjälpmedel – både i teori och praktik. Fjällen ställer särskilda krav orienteringsförmåga. Terrängen i sig är ofta mer krävande en vanlig skogsterräng, väderförhållandena kan snabbt skifta vilket påverkar sikt och inte minst så är det inte självklart att förlita sig på mobiltelefon eller GPS för att hitta rätt.

Berörs i läsmaterialet på sidorna 11-12 och i övning 1, 2 och 3.

o   ”Hur olika friluftsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.”

Detta läromedel handlar både om att vara förberedd och att genomföra friluftsaktiviteter.  Kärnan utgörs av de praktiska övningarna träning i att planera, organisera och genomföra. Som redan nämnts utgör fjällen en speciell miljö som ställer särskilda krav. Att klara planering, organisering och genomförande av praktiska aktiviteter i fjällmiljö gör eleverna förberedda att hantera en mängd situationer i mindre krävande miljöer. Eleverna får på samma sätt en förståelse för vad det innebär att brista i planering och organisering. I fjällen blir effekterna av detta i många fall större än i andra miljöer.

Berörs i läsmaterialet på sidorna 11-15 och i övning 1.

o   ”Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.”

I denna utbildning om friluftsliv i fjällen tas allemansrätten upp som ett särskilt avsnitt. I fjällen finns det även många områden som är skyddade, där särskilda regler gäller. Allemansrätten diskuteras därför särskilt, vad den medger men också var dess gränser går i form av olika aktiviteter som snöskoteråkning, kitesurfing på snö men också olika slags exploatering.

Berörs i läsmaterialet på sidan 6 och i övning 2, 3 och 4.

o   ”Kulturella traditioner i samband med friluftsliv och utevistelse.”

I denna utbildning om friluftsliv i fjällen tillvaratas kunskaper och traditioner bland annat kopplat till kulturella friluftsaktiviteter som vandring och skidåkning och hur dessa har utvecklats men också fått sällskap av nya. I fjällen är det dessutom en styrka att kunna grunderna i rennäringens traditioner.

Berörs i läsmaterialet på sidan 3 och i övning 2.

o   ”Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap, enligt principen för förlängda armen.”

I denna utbildning om friluftsliv i fjällen berörs naturligt, om än översiktligt, säkerhet vid vatten vintertid Därför utgör isvaksbad en viktig övning som fyller en mängd funktioner, ge självtroende, skapa förståelse för isar och kylans effekt på kroppen och inte minst samarbete. Passager över strömmande vatten berörs också vilket även är viktigt vid vistelse i fjällen på sommaren.

Berörs i läsmaterialet på sidan 10 och i övning 1, 5 och 6.

Läromedlets koppling till kunskapskrav för idrott och hälsa

Tre av fyra av områden som ligger till grund för kunskapskraven berörs i läromedlet:

Kunskapskrav för betyget E

Läsmaterial

Övningsmaterial

Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.

s. 13 – Förberedelser

s. 14 – Packning och klädsel

s. 11 – Hantering av köldskador

Övning 1 – Planering

Övning 2 – Orientering

Övning 3 – Agera i grupp

Fördjupningsmodul 1 (lavin)

Eleven planerar och genomför friluftsaktiviteter med viss anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler. Dessutom kan eleven med viss säkerhet orientera sig i okända miljöer och använder då kartor och andra hjälpmedel.

s. 11-12 – Orientering

s. 13 – Förberedelser

s. 14 – Packning och klädsel

s. 6 – Allemansrätten i fjällen

s. 9 – Väder i fjällen

s. 10 – Isar i fjällen

Övning 2 – Orientering

Övning 3 – Agera i grupp

Övning 4 – Söka skydd och värma mat

Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge enkla beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider.

s. 13 – Förberedelser

s. 10 – Fjällväder
s. 11- Hantering av köldskador

s. 10 – Isar i fjällen

Övning 4 – Söka skydd och värma mat

Övning 5 – Första hjälpen

Övning 6 – Bada isvak

Fördjupningsmodul 1 (lavin)

Fördjupningsmodul 2 (snöskoter)

Övriga ämnen berörs översiktligt och ger förslag på möjliga fördjupningsinriktningar.

Biologi:

Natur och samhälle

·       ”Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt.”

I denna utbildning om friluftsliv i fjällen berörs frågor om biologisk mångfald under de avsnitt som handlar om klimatförändringar resp. fjällens exploatering på sidan 5.

·       ”Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem.”

I denna utbildning om friluftsliv i fjällen berörs frågor om fjällens känsliga ekosystem på sidan 5 i läsmaterialet. Frågorna kan fördjupas i samband med praktiska övningar.

Kemi:

Livsmiljöer

·       ”Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.”

·       ”Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.

Denna utbildning om friluftsliv i fjällen kan på ett konkret sätt åskådliggöra fjällens vegetationszoner. Känsligheten för klimatförändringar visar på frågans aktualitet. Berörs på sidan 5 i läsmaterialet.

Kemin i vardagen och samhället

·       ”Innehållet i mat och drycker och dess betydelse för hälsan. Kemiska processer i människokroppen, till exempel matspjälkning.”

Denna utbildning om friluftsliv i fjällen berör både i läsmaterialet och genom de praktiska övningarna hur kroppen reagerar på kyla. Vidare får eleverna träna på att värma mat under vinterförhållanden vilket på ett praktiskt sätt ger förståelse för olika kemiska processer och hur kroppen tar upp mat och dryck under kalla förhållanden jämfört vid normaltemperaturer.

Geografi:

Geografins metoder, begrepp och arbetssätt

·       ”Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Topografiska och olika tematiska kartor.”

I denna utbildning om friluftsliv i fjällen ingår grunderna i kartkunskap naturligt, liksom studier av fjällkartan och dess särskilda utmaningar. Berörs på sidan 11 i läsmaterialet.

·       ”Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.”

I denna utbildning om friluftsliv i fjällen är navigering och geografi väsentliga komponenter, inklusive de centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om ämnena. Berörs på sidan 11 i läsmaterialet.

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

·       ”Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark.”

I denna utbildning om friluftsliv i fjällen berörs intressekonflikter om naturresurser, exempelvis i samband med diskussioner om fjällen som renbetesland, rekreationsområde eller exploaterat för besöksnäringar. Berörs bland annat på sidorna 4 och 5 i läsmaterialet.

Historia

Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid

·       ”Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige. ”

Denna utbildning om friluftsliv i fjällen ger naturligt en översiktlig introduktion i samernas historia, fjällen som renbetesland och kulturlandskap, samt fjällturismens utveckling från 1800-talets slut till nutid. Beskrivs framför allt på sidan 4 i läsmaterialet.